Kategorier
Dikter

Kärlek

Du är okänd, men jag känner din själ.
Den är varm och innerlig, den talar till mig. Jag dras till dig.

Du förmedlar hopp, tro och kärlek.
Din själ är ren, den lyser klar.

Den fruktar inget. Den är stark.

Fönstret står på glänt, jag tittar in, känner mig välkommen.

Djupa brunnar talar till mig. Kärlekens språk.
Du är sann.

ATT FINNAS TILL

Du rörde vid mina inre strängar, spelade på dom. Det blev till ljuv musik.
Fick mig att förstå vilken rikedom som inom mig bor, som ingen annan ser.
Bara Du.

Den kommer att bära frukt, men den har inte mognat ännu. Det tar tid.

Snart har det vuxit sig stort och starkt och kommer då att spränga alla kosmiska gränser.

Det väller ut; tårar och skratt som jag burit på så länge.
Glädjen över att vara född till denna jord, över att finnas till. Ta inte ett steg i taget, ta två.
Det finns så mycket att upptäcka. Att glädjas åt.

Känn, lyssna, spänn alla dina sinnen, då kommer Du att uppleva det vackraste som finns – kärlek,
Mellan allt levande och de som flytt.

När dagen gryr står Du där, ser över horisonten, skönjer det sista av nattens skuggor.
De dalar. Upp stiger vår himmelska sol som ger oss liv och kraft.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *