NovelleAtt vara kärÄr det vad de kallar det brinnande hjärtat mitt?Hjärtat mitt,Som förtäras av varenda blickEn blick som fastnar i hjärtat mitt som ett klickEn varm sommarbris,Som susar genom mig som ett prisOch påminner mig att någonstans djupt i hjärtat mitt,Finns den låga som väntar på att brinna starkareAv en mycket välkänd blick.Ja du, hjärtat […]
Sten för sten Byggstenar, brickor, mänskliga sprickor Med osynliga händer så bygger jag när du inte ser Sneda stenar trycks mot varandra Ramlar sönder av vätskan ifrån mina ljumma tårar som lukrar upp dem från insidan Är det långt tills den är färdig? Jag har byggt i evighetens tid Solen och månen har hunnit rotera […]
Nu när åren blåst av ödets fläkt Minnen stagnerat i vitt hår täkt Kvar finns bilder ägda av sorg och glädje Ofta från årtiondelivets tredje De kom med stormarnas sus Lugnade sig ty med lyckans rus Allt stolt och ungt kändes våren Om intet solen torkade tåren Glädjen virvlade i nära käras ring Triumfen ekade […]
VändplanenEn prosadiktI varje människas liv finns en vändplan.Man kommer dit med år av minnen, med frågor som legat tysta länge, och med ett hjärta som burit mer än orden orkat säga.Där stänger man av motorn.Tystnaden blir en spegel, och livet passerar stilla genom tanken — inte för att dömas, utan för att förstås.Efter en stund öppnar man bildörren igen.Man sätter […]
Ansikte bär jag en blek hud som smular sig vidsta beröring,där huden tar slut döljer jag det tunna ärret efter sömmen.De tror att tomheten inom mig står uppräckt,fastän min ryggrad är böjd som en rostig tråd…Fastän jag för länge sedan rensat ut allt som levde inom mig,min bröstkorg är fylld med bomull, mina revben förseglade.Jag […]
Björkarnas skuggor vandradesakta över gräsmattan.Som penseldragfrån en osynlig hand. Då väcktes frågan: Vem drog de första penseldragenöver den värld vi kallar vår? Är livet en gåvasom bär oss en tid,eller är vi självaen del av målningen? Kanske finns inte svareni orden vi söker,utan i vinden,i ljusetoch i stegen vi lämnar efter oss. För livet är […]
I den klara augustimorgonencirklar fiskgjusen högt över Norsjövallen.Den söker inte bråttom,den följer termikens osynliga händeroch låter vinden bära. Jag står kvar på markenoch följer dess stilla rörelser. Då väcks en fråga. Kan människan fortfarande stanna uppoch lyssna till omgivningen,när dagarna fylls av ett ständigt brusav aktiviteter, röster och intryck? Kanske finns svaret inte i orden,utan […]
Vad förgyller din dag? En fråga så enkel,men ändå så svår. Vad får dig att stanna upp,om så bara för en stund? Vad får dagenatt kännas lite mer som din? Är det något du väntar på?Något du minns?Något du hoppas på? Eller kanske någotdu ännu inte vetatt du saknar? Vad förgyller din dag? Tänk efter. […]
Mina ögon böjs i ett ormlikt ljus – ett stycke av ett plan – i vinklarnas summa böjs tiden. Allting faller ned från jorden, och ingenting faller – världen är en vind. Rodin gömmer sig i marmordammet – Tänkaren blåser i dödsdansens trumpeter. Kemiskt avfall / Rädslans prisma // mitt hår växer i sin kriminella […]
Vi föds med ögon som ser och öron som hör. Ändå är det inte alltid verkligheten som når vårt inre.Ögonen fångar en bild, men bilden är bara ett ögonblick. Öronen fångar ord, men orden bär inte alltid sanningen.Mellan det vi ser och det vi tror oss veta växer tolkningar fram. Rykten får fäste, halvsanningar blir övertygelser, och det som […]