NovelleMina ögon böjs i ett ormlikt ljus – ett stycke av ett plan – i vinklarnas summa böjs tiden. Allting faller ned från jorden, och ingenting faller – världen är en vind. Rodin gömmer sig i marmordammet – Tänkaren blåser i dödsdansens trumpeter. Kemiskt avfall / Rädslans prisma // mitt hår växer i sin kriminella […]
Vi föds med ögon som ser och öron som hör. Ändå är det inte alltid verkligheten som når vårt inre.Ögonen fångar en bild, men bilden är bara ett ögonblick. Öronen fångar ord, men orden bär inte alltid sanningen.Mellan det vi ser och det vi tror oss veta växer tolkningar fram. Rykten får fäste, halvsanningar blir övertygelser, och det som […]
Ibland talar jag med tystnaden, som om någon stod dold bakom tidens tunna slöja.Orden lämnar mina läppar, svävar ut i rummet och försvinner in i det osynliga.Jag väntar.Inte på ett eko, utan på en röst som ännu inte valt att visa sig.Kanske finns den där, bortom det ögat kan se, lyssnande i stillhet.Kanske är tystnaden inte tom alls, utan fylld av svar som bara […]
Torsdagen den 25 juni blev en dag som jag länge kommer att bära med mig. Efter en lång tids väntan öppnades dörren, och där stod Ludvig, mitt barnbarn, tillsammans med sin pappa Jens. Det var inte bara ett besök. Det var en stund då tiden tycktes stanna upp. Tystnaden som funnits mellan då och nu […]
En stilla vindpustväcker de små vågkrusen till liv. De dansar åt alla håll,och solens strålar fångar varje rörelse. Plötsligt förvandlas vattenytantill ett hav av gnistrande skimmer –som om tusentals små stjärnorleker i dagens ljus. Jag sitter stilla med metspöet i handen,och tiden tycks stanna. Att få uppleva dettaär som att höra naturens tysta lovsång,en skönhet […]
Hans ögon spelade som om han var hemsökt. Det var som om han var jagad. Ögonen for hit än dit, de var glansiga och han ville ge sig av. Dagen han kom drog en storm över. Det var en döende orkan från Kuba. Nu har den nått oss, tänkte hon. Den hade kommit farande över […]
Midsommaren närmar sig åter med sina ljusa nätter och sina gamla traditioner. År efter år har människor samlats kring dukade bord, blomsterkransar och skratt som vandrar mellan generationerna. Ändå finns det alltid några stolar som står tomma. Inte för att någon glömts bort, utan för att livet ibland för människor åt olika håll. Avstånd mäts […]
Atombomb inuti min dröm, gärningsmannen bakom en handgjord människa, magneternas karaktärslösa dragningskraft… I vilken dröm befinner jag mig, vilken dröm finns inuti mig? Skuggor som stiger från kyrkogårdar anklagar mitt ögons minne – Ingen är skyldig! Ty skulden är en ekvation som hänger i efterlysningsaffischerna morgonen då jag förlorade mig själv. Min arm avsliten på […]
Jag låter blicken dröja vid gården utan namn där tyngden från vardagen lämnar ens famn där doften av blommor gör en varm Det tomma huset har svårt att sätta ton allt som en gång varit blev snabbt till fiktion Nu har tiden fått sin stämma solen lyser på dess täppa men ingen är hemma Med […]
Tvätten Börja vid halsen med hänglåset Låta den glida längs bröstkorgen, Ner över höfterna, vrida, skaka bort Låta den skrynkla ihop sig på golvet Som en bortglömd hög med smutsiga kläder Jag önskar att jag kunde dra av min hud I månljuset ta den till bastun Borsta den under Hrimfaxis spår Smörja den len med […]