Vi skapade pengar för att förenkla livet.
De skulle vara ett verktyg,
inte en herre.
Ändå lever många i en värld där nästan varje dörr har ett pris.
Friheten finns där – men ibland bara för den som har råd att öppna dörren.
Den som äger mycket får ofta fler val.
Den som äger lite får lära sig att avstå.
Där börjar den tystaste formen av ofrihet.
Pengar är inte onda.
De saknar både hjärta och samvete.
Det är först när människovärdet vägs mot plånboken som rävsaxen slår igen.
Kanske mäts ett samhälles verkliga storhet inte i hur mycket rikedom det skapar,
utan i hur mycket frihet det lämnar åt den människa som har minst.
En morgonreflektion från köksbordet på Norsjövallen.
Författare: Kenneth Bergmark 2026 09 10