Kärlek? Vad är egentligen kärlek? När någon nyfiket ställer den frågan, brukar jag vara snabb på att fylla frågebubblan med svaret ”ordet kärlek är bara en kemisk reaktion medfört av ett rus, likt det ruset man får av dopamin, nikotin eller alkohol. När kärleks ruset börjar avta likt en drog, väljer man själv om man ska fortsätta älska eller låta det brista”
Har intalat mig själv att fjärilarna i magen bara är ruset av den starka drogen. Din röst som ekar i mitt huvud, bara är ett tecken på spänning, likt den man känner när man gör något förbjudet.
Glädje ruset man likartat får av socker när dina läppar olovligt vidrör mina, är bara ett avtagande rus. Kärlek? Vad är egentligen kärlek? Det är lättare att förstå min sanning än att intala mig själv att vad än våra själar är gjorda av, är hans och min desamma. Att den röda tråden i våra liv ska trassla ihop sig en stund innan vi hittar ut i valet att älska.
Det är svårt att förstå för en trasig människa att intimitet och omtanke kan leda till emotionell bindning. Att ”fjärilarna” är adrenalinet som rusar genom kroppen. Säg mig då, om kärlek inte finns? Varför kan man då älska, älska så att det gör ont och sakna tills man inte längre kan begripa vart man ska ta vägen. Varför är då min själ kopplad till din? Ruset kan man få vart som helst men det är något speciellt med det ruset man får av den personen vars händer håller om en kropp, vars röst ekar i huvudet och vars doft man så blodtörstigt vill känna. Sanningen är att jag tror på kärleken, och inte bara kemin bakom den utan själva känslan.
Min sanning må vara en del av ekvationen. Ack att det svåra pillret att svälja må vara att jag själv inte kommer få uppleva den känslan och där av kommer mitt hårda svar.
”Att älska i nöd och lust tills döden skiljer oss åt” är produkten av drogen kallad kärlek. Sitter tyst med pennan i handen och analyserar dessa ord. Vill i denna stund när två människor blir en, två själar blir desamma och två namn blir ett, tro att det är mer än en kemisk reaktion inom oss.
Jag känner själv känslan, har tankarna och kroppen som skriker efter den kärleken jag har fått smaka på. Men då jag har tappat funktionen att älska, likt man tappar pratförmågan när fjärilarna flyger inom än. Mitt svar är dock desamma som innan. Kärlek? Vad är egentligen kärlek?
”Det är bara en kemisk reaktion med ett tillagt rus”
Författare: Leonora rosten