Lucas springer för livet. Hand i hand med sin flickvän springer dom mellan hus och gator för att komma undan. Paniken att personen som jagar ska komma ikapp blir starkare och starkare. Dom springer snabbare och snabbare. Springer nu igenom tomt efter tomt. Mellan husen och ut på folks bakgårdar. Kollar bakom sig om det är fritt. Om clownen som jagar har gett upp. Efter en stund så syns den inte till. Dom gömmer sig vid en tomt som har ett skjul. Andas tungt efter den jagade turen. Sitter där i 30 minuter tills dom vågar kolla fram så att det är riktigt klart att komma fram och gå hem. Personen som har klätt ut sig till en clown är nu borta. Lucas och hans flickvän kollar runt och går hem till sin lägenhet.
- Jag hatar verkligen clowner. Ända sedan jag såg filmen DET för några års sen så har min rädsla för clowner blivit värre.
- Det där var verkligen läskigt. Fick ju springa hur länge som helst. Känns det som.
Lucas och Jennifer går hem till sin lägenhet. Lucas går fram till barskåpet efter att ha tagit av sig jackan och skorna. Häller upp en whisky. Frågar Jennifer om hon vill ha något. Men svarar nej. Lucas tar glaset och sveper sin 4:a whisky. Häller upp en till. Då kommer Jennifer fram till honom och tar glaset och sveper whiskyn.
- Jag trodde inte du ville ha något.
- Inte jag heller. Men den behövdes. Sattes perfekt.
Dom sätter sig i soffan. Slår på tv för att tänka på annat. Kollar på en komediserie för att titta på något roligt efter vansinnesfärden som dom precis har råkat ut för. Jennifer sätter sig bredvid Lucas och håller om hans arm. Lucas håller om sin flickvän. Dom är fast vid teven i ett par timmar. Går in till köket för att göra iordning lite kvällsmat. Helt plötsligt ringer Lucas mobil. Ser att det inte är ett nummer han känner till men svarar. Men det är inget som hörs i den andra änden men helt plötsligt så läggs det på.
Lucas kollar på Jennifer med en konstig min. Efter en halv timme så ringer det igen på Lucas mobil. Ingenting denna gång heller. Efter 15 sekunder så läggs det på.
- Vad är det som pågår. Först clownen som jagar oss. Sen är det någon som ringer och lägger på nästan direkt.
- Det kanske är clownen som ringer.
- Lägg av de där är inte roligt.
Jennifer skrattar till av kommentaren. Tänkte att det kunde vara lite roligt nu i efterhand. Men hon ser på sin pojkvän att han grips av panik och skakar av rädsla.
- Förlåt av det jag sa. Ska inte ta upp det igen.
Helt plötsligt ringer det igen. Lucas hoppar till av rädsla. Undrar vad det är som händer. Tänker på alla skräckfilmer som har setts. Nu känns det som att han själv är i en skräckfilm. Är glad att han inte är ensam i lägenheten för att då hade det blivit ännu värre.
Denna gång hörs en andning i den andra änden. Lucas grips av panik och av paniken blir han frustrerad och arg och skriker i telefonen.
- Ringer du igen så ringer jag till polisen.
- Gör det du. Dom kan inte göra något. Ingen kan hjälpa dig.
Lucas lägger av rädslan i kroppen. Jennifer kollar på honom. Berättar för henne att det nu var en röst i telefonen. Berättar vad den sa. Sätter sig i soffan. Känner inte för maten som har gjorts. Rädslan har tagit över och matlusten har försvunnit.
- Det är säkert bara någon som försöker skrämmas och inget mer. Det är ju snart halloween.
Lucas säger ingenting utan går och lägger sig. Jennifer sitter kvar i soffan och kollar på en film tills midnatt. Går till sängen där Lucas ligger och sover.
En ny dag har kommit. Lucas kliver upp efter en natt med mardrömmar. Clowner som jagar. Gör iordning kaffe i köket. Jennifer kommer upp efter hon har känner doften av nybryggt kaffe.
- God morgon älskling.
- God morgon älskling.
Dom kysser varandra. Gör iordning frukost och sätter sig i soffan tillsammans. Kollar på tv medans dom äter smörgås och dricker i kaffe i takt till serien som har slagits på.
Lucas tar en kik på sin mobil. Kollar om det har ringt något. Men ingen har ringt. Inte sen igår kväll.
Lucas går in i duschen. Jennifer kommer in i badrummet efter ett tag. Dom gör sig iordning.
- Vad ska vi göra idag.
- Ingen aning faktiskt. Lite rädd för att gå ut.
- Det kan ju inte hända två gånger i rad.
Lucas motvilligt tar på sig ytterkläderna. Dom går ut. Kollar runt sig. Kollar runt hörnen vid lägenhetshuset. Ser ingen och hör ingen. Jennifer tar Lucas hand. Dom går in till centrum som ligger nära. Kollar fönster till olika affärer. Går förbi en halloween butik. Där finns en clownmask. Lucas blir skrämd av masken. Jennifer känner hur Lucas kramar Jennifers hand hårdare.
- Det är bara en mask. Inget annat. Det är inget att vara rädd för. Kom så går vi in.
Lucas följer med. Jennifer går fram till clownmasken. Tar på sig masken och kollar mot Lucas. Lucas känner sig obekväm.
- Kolla inget att vara rädd för. Under masken är det ju jag din flickvän. Bara jag har en mask på mig så är det inget att vara rädd för. Det är ju inte så att jag kommer att jaga dig runt stan. Hugga dig sen med en stor kniv.
- Nej det vet jag ju.
Lucas lugnar sig lite. Jennifer tar av sig masken. Dom går ut ur butiken. Dom kollar i fönstren i andra butiker. Lucas ser då en clown som kollar på honom. Ser gestalten som reflekteras i fönstret. Släpper handen till Jennifer. Jennifer fortsätter några steg. Kollar på sin pojkvän som kollar sig runt. Lucas ser ingen som kollar på honom. Men kan svära på att det var en clown som kollade på honom. Kollar i fönstret igen men ingen där. Kollar i andra fönster men inget där heller. Hinner ikapp med Jennifer som går i lugn och ro och kollar i fönstret. Solen lyser på stadens gator. Löven på träden har fallit till marken. Pryder med sina färger på den grå gatan.
Lucas tar upp sin mobil som ringer. Lucas svarar med ett hallå.
- Jag ser dig men du kan inte se mig.
Lucas lägger på. Kollar på Jennifer.
- De, de , det var han igen. Som ringde igår. Sa att jag ser dig men du ser inte mig. Va fan är det som händer.
- Det är ingenting. Som sagt så är det bara någon som försöker skrämmas.
- Men jag såg en clown förut. Men sen var den borta.
- Jag tror nog att du ser saker som inte är där. Det är rädslan som gör att du ser saker som inte är där. Skallen som spelar dig ett spratt.
Lucas nickar med huvudet. Dom går in i en butik och kollar på lite kläder. Lucas springer ut ifrån butiken nästan direkt efter om kommit in. Ser en clown som står och kollar på honom. Kollar sig runt på stadens gata men ser inget. Clownen är borta. Känner att han håller på att bli galen. Jennifer kommer ut. Undrar vad det är som händer.
- Det var en clown som kollade på mig. Det är sant. Det är sant.
- Jag tror på dig.
- Nej det gör du inte. Som du sa så tror du på att mitt huvud spelar mig ett spratt. Du tror inte på alls det som jag säger.
Jennifer kramar om sin pojkvän. Lucas släpper taget och springer till ett hörn där han tror ser clownen. Vanligtvis så har han sprungit därifrån men av den rädsla och tanken på att bli galen. Har gjort att Lucas vill ha ett stopp på detta.
- Vad håller du på med. Det är inget där. Nu tror jag faktiskt att du håller på att bli galen. Antingen så slutar du upp med detta och följer med mig och handlar lite. Eller så är det slut här och nu.
Lucas följer med. Men i ett par steg så ser han clownen igen. Släpper taget. Skriker att nu har jag den. Kommer fram till en clown. Tar av masken. Där står nu en liten tjej med tårar i ögonen. En mamma kommer och tar masken ifrån Lucas. Lucas ber så mycket om ursäkt.
Jennifer tar upp nyckeln till Lucas. Ger honom nyckeln. Menar att nu är det slut.
Även om det har varit deras lägenhet så var det Lucas och Jennifer går nu till sin lägenhet i stadens centrum. Telefonen ringer.
- Intressant att se hur galen du har blivit på grund av mig. En clown. Du ser mig, men sen är jag borta. Jag ser dig hela tiden. Varje steg du tar.
Lucas kollar runt sig. Men ser ingen.
- Den stackars tjej som du trodde var jag. Men ack vad du bedrog dig.
- Vad är det du vill. Min flickvän gjorde precis slut med mig på grund av dig.
- Men så tråkigt. Men vi är inte klara än.
Det läggs på. Rädslan går över till Ilska.
Lucas går och kollar sig runt hela tiden. Kommer hem till sin lägenhet. Som är nu tom. Bara en person i lägenheten och det är Lucas själv. Känner en lättnad i det hela. En konstig lättnad över att slippa vara tillsammans med någon. Visst var det roligt och skönt att ha någon bredvid sig. Någon att göra saker med. Men nu är det som att han kan göra det som han verkligen vill och kan göra. Ingen att ta hänsyn till.
Tänker på clownen som är efter honom. Men varför. Varför mig. Varför mig.
Det ringer i telefonen igen. Det är Jennifer som ringer. Lucas svarar eftersom det är säkert viktigt. Men det är inte Jennifer i andra änden. Det är någon annan.
- Trodde du verkligen att jag skulle komma efter dig. Nej nej. Jag har det som ligger närmast dig. Din flickvän.
- Fel. Hon är inte min flickvän. Inte längre. Vi har gjort slut.
- Hjälp mig Lucas. Hjälp mig.
- Det verkar som att hon inte tycker att det är slut. Du vet var hon bor.
Det läggs på. Lucas går med snabba steg. Nästan småspringer till centrum. Innan detta så går han till en matbutik. Köper en kniv som är inplastad. Tar bort plasten när han kommer in i trappuppgången. Närmar sig lägenheten till Jennifer. Känner på dörren som är olåst. Kommer in i lägenheten. Kollar sig runt. Det är alldeles tyst. Kollar in i köket. Där sitter Jennifer på en stol mitt i köket. Fastspänd med rep och tejp. Lucas kollar sig omkring. Ser ingen.
- Var är han?
- Vem?
- Clownen. Han ringde mig och sa att han var här.
- Han har gått.
Lucas använder kniven för att ta loss Jennifer. Jennifer kramar om Lucas hårt. Dom går mot hallen. Ser ingen.
- Är du säker på att han har gått.
- Ja han gick för två minuter sen.
Men då tittar han fram från vardagsrummet. Dom backar tillsammans. Men Jennifer släpper taget. Clownen går fram till köket. Med en kniv i handen. Lucas håller sin kniv i handen.
- Du ska inte göra oss illa.
- Han kommer inte göra dig illa.
Clownen tar av sig masken. Lucas känner sig bekant med ansiktet men har svårt att placera det.
- Känner du inte igen mig. Känner du inte igen mig. Det är ju några år sen vi sågs sist. Du var mycket yngre då. Det var jag också. Du låste in mig. Du och dina grabbar låste in mig i ett spökhus. Kommer du inte ihåg.
Lucas försöker minnas. Men det är svårt. Mycket har han gjort i ungdomsåren. Men helt plötsligt slog det honom. Det är du säger Lucas.
- Nu kommer jag ihåg. Alexander Fax. Men det måste ju vara 10 år sen.
- 12 år sen för att vara exakt.
- Lite långsiktigt.
- Långsiktigt. Kanske. Men nej. Du och dina grabbar låste in mig där i det huset. Även när ni förstod att jag var rädd. Det blev inte bättre när ni låste in mig i spökhuset.
Men jag tog mig ut. Av rädslan var jag paralyserad. Tyckte jag hörde saker. Såg saker. Tills slut så hoppade jag ut genom ett fönster. Så du kan ju se här vad du har gjort.
Lucas ser Alexanders ansikte. Full av ärr. Jennifer ställer sig bredvid Alexander.
- Du har honom nu. Efter 12 år så har du honom nu. Döda honom.
- Va fan säger du.
- Kan inte fatta att du inte kommit på det. Jennifer Fax. Jag är hans syster.
- Så du blev ihop med mig för att hålla koll på mig. Göra mig galen. Göra mig till någon som såg saker. Precis som du gjorde i spökhuset.
- Fan syrran. Han är inte så jävla dum i huvet ändå. Men nu är det du som ska lida.
Lucas håller hårt i kniven. Kollar på kniven som clownen håller i. Backar en aning.
- Jag har fortfarande en kniv. Så vill du att jag ska lida och kanske till och med dö. Så får du först slå kniven ur mina döda händer din jävel.
Alexander slår med kniven. Lucas skyddar sig med sin kniv. Jennifer går fram och här vid Lucas vänster sida för att distrahera honom. Försöker slå honom mot huvudet men skyddar sig med underarmen. Jennifer slår igen. Lucas får en smäll mot huvudet som gör att han tappar fästet en aning. Alexander försöker hugga Lucas med kniven men missar. Alexander blir rasande och springer fram med ett stort kliv och försöker hugga Lucas. Men kniven tar då stopp. I stundens hetta hade Alexander glömt att Jennifer var bakom honom. Kniven ifrån Alexander är nu i Jennifers mage. Jennifer hostar blod. Ramlar ner på köksgolvet. Det schackrutiga golvet har blivit rött.
- Ser du nu vad du har gjort. Du har gjort så att jag har dödat min syster.
Alexander springer fram till Lucas som står vid diskbänken. Distraherad av sin ilska. Ilskan har gjort att Alexander inte tänker något. Lucas kniv går in i magen på Alexander. Alexander stroppas av kniven. Lucas drar upp kniven mot bröstet en aning. Alexander faller mot golvet med kniven i sig. Ligger nu tillsammans med sin syster på köksgolvet.
Lucas tar upp sin telefonen. Med blodiga händer ringer SOS alarm. Berättar vad som har hänt. Lucas går ingenstans. Väntar på ambulans och polis som anländer inom loppet på 10 minuter. Polisen kommer in med dragna vapen. Lucas håller händer över huvudet. Dom griper Lucas. Ambulanspersonalen kliver in och kollar puls. Men känner ingenting. Ingen puls alls. Lucas går med utan motvillighet med polisen som sätter honom i en polisbil och kör iväg. Dom kollar om det finns några slag. Men ingenting. Men helt plötsligt så slår Jennifers hjärta. En svag puls slår helt plötsligt från ingenstans.
En levande kvar. Vi har en puls på kvinnan. Dom tar nu båren och in i en av ambulanserna som står nere på gatan och åker iväg. Men Alexander Fax liv gick inte att rädda.
Författare: Robert Färnlund