Morgonen börjar inte med nyheterna.
Den börjar med ett svagt ljus över träden, med den svala luften som påminner oss om att årstiden har vänt. Naturen ropar aldrig, ändå blir den hörd av den som stannar upp.
Vi lever i en tid där varje dag bär nya rubriker, nya konflikter och nya åsikter. Det är lätt att tro att världen bara består av det som låter mest. Men under bruset fortsätter livet sitt stilla
arbete: löven mognar, fåglarna söker föda och människor kokar sitt morgonkaffe i tusentals hem.
Kanske är vishet inte att veta mest, utan att kunna skilja mellan det som kräver vår uppmärksamhet och det som bara kräver vår oro.
Från en liten plats i Västerbottens inland kan man se samma himmel som över världens storstäder. Det är en stillsam påminnelse om att vi delar mer än vi ofta tror.
Notis: Den som vårdar sin inre stillhet blir inte blind för världen – han ser den klarare.
Författare: Kenneth Bergmark 2026 09 28