Världen är en kub från en häst,
gömmer gåtan av siffror i sig.
Uppror skriver mitt hjärtas dekret,
och guden river de sjuttiotvå såren i mina lungor.
En rosa ensamhet faller i min aorta.
Jag räknar rum på hornet av mitt hjärta.
En kvinna lovar sin död till de svarta banditerna.
Min själ har haft sin fyrtio dagars sorg,
på mina läppar darrar Lazarus.
Under jorden gräver han ruinerna.
Brinner med varelser av vax i en öken.
När timvisaren når sju —
Dränker Madame Curie sin musa.
Och sand, damm, natt, blod…
Jag grävde en brunn av jord från skeppet,
Babylon reser sig ur mitt bröst.
Livet är en injektion,
en snurra jag snurrar i min mun.
Jag lyfte jordskalv från dess arm
och kastade dem.
Världen var en kub från en häst —
JAG FLÅDDE DESS HUD MED ETT ENDA SKOTT!
Författare: Binnaz Deniz YILDIZ