En reflektion över minnen, arv och författarskap
Ett av mina barndomsminnen handlar om en tiotusenkronorssedel från 1968. Jag minns hur min far visade mig sedeln, vek den sex gånger och lade tillbaka den i ett grönt, låsbart skrin. Det är en bild som stannat kvar i mitt minne, trots att alla detaljer kring familjens historia inte längre är lika tydliga.
Bakom minnet finns berättelsen om mina farföräldrar, Agnes och Johan Oskar Bergmark. Min farfar var journalist och reporter för Norra Västerbotten i Skellefteå, där han skrev under signaturen Jackie. Jag har till och med ett fotografi av honom vid sin skrivmaskin.
När jag i dag själv skriver dikter, noveller och reflektioner över livet och samhället, upptäcker jag en intressant förbindelse mellan generationerna. Min farfar berättade om sin samtid genom journalistiken. Jag försöker i min tur fånga människors tankar, känslor och erfarenheter genom mitt eget skrivande.
Jag vet inte om mitt skrivintresse har någon direkt koppling till honom. Men kanske behöver inte allt kunna förklaras eller bevisas. Ibland ser man sambanden först när man blickar tillbaka på sitt liv.
En sedel, ett grönt skrin, en farfar vid sin skrivmaskin och mina egna ord i dag. Till synes olika delar av livet, men tillsammans bildar de en personlig berättelse om minnen, familj och skrivandets betydelse.
Kanske är det så ett arv lever vidare – inte alltid genom det vi äger, utan genom det vi väljer att föra vidare med våra ord.
Författare: Kenneth Bergmark 2026 10 23
Norsjövallen i västerbotten län