Julafton
Det som på julaftonsmorgonen visade sig i form av några enstaka snöflingor som glest singlade i luften hade nu övergått till ett mer ymnigt snöfall. Conny hade tagit sin tillflykt till arbetsplatsen på självaste julafton. Bilen stod väldigt illa parkerad precis utanför ingången till kontoret.
Kontoret var helt öde och Conny hade uppsökt vaktmästarens stora disk där det fanns såväl sax, tejp som julklappspapper att slå in de sent inköpta julklapparna med. Han tittade stressat på klockan. Om
20 minuter måste han köra för att vara framme i Sollentuna vid kl 16 så han snabbt kunde svida om till jultomteutstyrseln som Lotta hade messat att hon hade lagt ut i garaget på morgonen.
Mobiltelefonen ringde och halade fram en, två, tre mobiltelefoner. Conny tittade på displayen på den lur som ringde. Det var Linda. Conny kände sig varm och började svettas i nacken.
– Hej älskling!
– Hej min stora starka jultomte!
– Var det något särskilt? Jag är på jobbet och slår in de sista julklapparna.
– Jag ville bara säga god jul, och påminna dig om att jag hoppas du har tid någonting i mellandagarna
att ge mig någon julklapp också. Kanske ett hårt paket…
– Ja, jo. Det ska väl gå att få till på något sätt även om det kanske är extra svårt nu när det är jullov
och Lotta har tagit ledigt. Men jag ska se vad jag kan göra. Ok?
– Då känner jag mig lugn. Jag har en julklapp till dig också. Du kommer…
– Linda! Jag måste fortsätta med de här jävla julklapparna.
– Jag ska inte uppehålla Conny-Gubben längre. Ha nu en riktigt fin jul! Jag tänker på dig och längtar efter dig!
– Me too! Jag hör av mig! Puss!
– Puss!
Conny ökade takten och svor till när tejprullen var slut. ”Det är ett helvete att slå in julklappar. Tur att
jag avfärdade Lottas idé om att rimma till varje klapp.” Blodådrorna vid tinningarna dunkade och påminde honom om de blodtryckssänkande tabletterna. Han fick med darrande fingrar fram en tablett ur burken som han alltid bar i fickan, stoppade in tabletten i munnen och gjorde en knyck med nacken.
Conny hade all anledning att känna sig pressad och chokad, även om det var självvalt. Han hade varit gift med Lotta i 16 år. Tillsammans hade de fyra barn i åldrarna 5-13 år. En till det yttre harmonisk familj som på något sätt fick vardagspusslet att gå ihop med radhuset i Sollentuna som bas. Men Conny hade det senaste året regelbundet träffat Linda vid sidan om. Linda var fantastisk och fick Conny att känna sig som 25 igen. Men så var ju faktiskt Linda inte så mycket äldre än 25 heller så det smittade väl av sig, tänkte Conny när han larmade på sin arbetsplats och gick ut till den felparkerade bilen som dessutom hade fått en p-bot under den korta tid den hade stått felparkerad. Conny svor ilsket medan han borstade bort den tunga blötsnön som hade hunnit lägga sig på framrutan.
Det fanns fler orsaker till Connys stresspåslag och höga blodtryck. Strax innan pandemin bröt ut hade han träffat Hedvig på en konferens med jobbet. Hon hade allt det där som varken Lotta eller för den delen Linda inte heller hade. Vid årsskiftet 2020/2021 meddelade Hedvig att hon var gravid. Shit!
Hole-in-one. Det var ingen tvekan om att Conny var fadern. Det värsta var att Conny under dessa snart sex år sen de hade träffats första gången, ännu inte hade berättat att han var gift med Lotta.Hedvig levde fortfarande i villfarelsen att hon var den enda kvinnan i Connys liv. I slutet av 2021
föddes Hilma. Ganska exakt två år senare var det dags igen. Helmer såg dagens ljus. En 4-åring och 2-åring som bara upplevde fragmentarisk närvaro av sin, förvisso kärleksfulle men, stressade far.
Denna härva av relationer, och dubbelliv ja till och med trippelliv, som Conny själv hade valt att navigera i med lögner, undanflykter och ständiga svepskäl till att vara någon annanstans gjorde förstås att Connys huvud mellan varven höll på att explodera.
Bilens klocka visar på 16:25 när Conny parkerar bilen framför garaget i Sollentuna. Alla fyra kids
måste ha gått upp i limningen av väntan nu. Conny går in i garaget och stjälper ned sina julklappar i jutesäcken som finns där och svidar om till jultomte. Kudden som ska vara ”stor mage” känns lugnande när Conny knyter åt skärpet runt tomterocken samtidigt som han tar en stor klunk vodka
från fickpluntan han hittills har fått avstå p g a bilkörning. Han rapar nöjt samtidigt som han fiser.
Leende åt sina egna kroppsljud går han ut från garaget, stänger garageporten och går mot det upplysta radhuset medan den tunga blötsnön fortsätter att falla från den mörka eftermiddagshimlen.
Conny knackar bestämt på dörren och öppnar den.
– HO HO, FINNS DET NÅGRA SNÄLLA BARN HÄR?
Total tystnad.
Conny tänker att det är egendomligt. Laban och Lasse brukar ju inte vara tysta mer än någon hundradels sekund. På julafton borde de vara i högform.
Conny stampar av sig snön som har fastnat på kängorna och går krökryggad genom hallen in i vardagsrummet och får en chock.
Uppradade i soffan sitter, från vänster till höger, Lotta, Hedvig och Linda, med varsitt champagneglas i händerna. Lotta tar till orda.
– Idag finns inga snälla barn här. Bara en trio rejält förbannade kvinnor som kommer att göra ditt liv surt framöver!
Hedvig fortsätter och höjer sitt champagneglas.
– Du kommer att ångra dina val du har gjort. Skål Conny!
Linda fyller i med den bittraste röst Conny någonsin hört från henne.
– Game over dick head!
Conny känner hur allting han ser blir suddigt. Han försöker säga någonting men läpparna lyder inte när han provar att formulera en ny sorts bortförklaringar i den plötsliga förvåningen han känner.
Hjärtat börjar krampa. Innan det mörknar totalt för honom tycker han sig se ett föremål som Linda håller i handen. Ett graviditetstest… Conny segnar ned på golvet.
Författare: Niclas Hemmander