 |
Det sägs att det finns platser där ondskan inte bara trivs..utan även frodas..
Jag har då och då nämnt att det händer och har hänt märkliga saker här på godset..
Lampor slocknar..en dörr som alltid är stängd står helt plötsligt öppen på morgonen…kraftiga temperaturskillnader…ja det händer konstiga saker som inte riktigt går att förklara.
Jag måste ändå säga att det har lugnat ner sig lite dom sista åren..men ändå så är den där känslan av att något icke mänskligt delar våran tillvaro här på godset ständigt närvarande…
Som dom flesta vet så är jag uppväxt i byn jag bor i..och därför så kan jag byns historia klockrent i åtminstone ca 50 år tillbaka..
Ja jag kan ju historien om byn tiden innan det också..men då är det sånt jag läst eller fått berättat för mig..
Från där jag bor nu och där jag bodde när jag växte upp så skiljer det ca 40 meter..ja det är sant!
Jag växte upp i en sliten gammal lägenhet som som jag åtminstone dom första åren av mitt liv delade med 5 andra personer..
Det var morsan,farsan och tre andra lite äldre barn..som av någon anledning ofta kallade mig för lillebror..
Jag kommer så väl ihåg tapeterna med blommigt mönster och köksskåpen som var så typiska för 60 och 70-talet..
Den gamla slitna soffan framför tjockteven i vardagsrummet där jag ofta satt uppkrupen med en Kalle Anka tidning och skål med chokladbollssmet..
Källaren som jag dom första åren tyckte var lite läskig och skrämmande..men som i tonåren blev ett favoritställe att tillbringa tiden i..
Så många minnen
När man står på balkongen i mitt barndomshem så ser man rakt in i köket där jag bor nu..en lite märklig känsla måste jag säga..
Jag undrar vad som hände innanför godset mäktiga betongväggar för 40-50 år sen..vad utspelades det för tragedier som har gjort att det idag är ett hemsökt hem?
Familjen som bodde här på godset när jag var en liten vilsen parvel hette Berglund..ja jag minns dom mycket väl eftersom sonen i familjen sedermera blev lite av en lokalkändis i byn pga av sitt stora intresse för starköl
Men frågan jag nu ställer mig..fanns det aktivitet på godset som inte kunde förklaras redan under familjens Berglunds tid?
Ja det kommer jag nog aldrig få veta tyvärr..
Kanske hände det något redan när huset byggdes?
På 50-talet inom byggbranschen så var dödsolyckor lika vanligt som att ta en grogg på fredagkvällarna..så det kan mycket väl ha hänt något här redan för 75 år sen när godset byggdes!
Jag nämnde i början att det finns platser där ondskan trivs och frodas.
Nja..jag kanske överdrev lite..för egentligen så har ju dessa spökerier som har drabbat oss då och då aldrig varit direkt onda.
Nä..istället verkar det som att något eller någon bara vill göra oss påminda om att vi inte är ensamma..eller så försöker någon bara säga oss något?
Zella..en av våra katter försöker ständigt och nästan maniskt att ta sig ner i källaren..varför gör hon det?
Finns det något där nere som lockar på henne..som kanske försöker fånga hennes uppmärksamhet?
Spökeribranschen är en bransch som mest skapar frågor och sällan ger svar..så jag kommer nog aldrig få svar på vad det är som då och då påkallar våran uppmärksamhet här på godset.
Söndag
Dagen innan ännu en arbetsvecka drar igång!
Många sitter nu med ångest och en klump i halsen för att det nalkas jobb imorgon..
Jag tycker det är fördjävligt egentligen att nästan var tredje person i Sverige vantrivs på sin arbetsplats..
Inte undra på att den psykiska ohälsan är uppe på rekordhöga nivåer..
Men folk har kanske inget val..må dåligt men ändå ha det ekonomiskt ganska bra ställt..eller må bra och inte kunna unna sig ett skit efter att räkningarna är betalda?
Ja..vad väljer ni?
Själv så behöver jag inte välja..jag är tvingad att vara hemma pga min fysiska status som ni vet vid det här laget
Jag är sjukskriven till den sista januari nästa år..men det lär nog bli längre eftersom jag fortfarande inte har fått en ny operationstid..
Dagarna som jag tillbringat här hemma i snart ett års tid har ändå flutit på i ett ganska bra tempo tycker jag..
En orsak är förstås människorna omkring mig..
Pillan som trots att hennes forna actionhjälte numera är halvt invalid och då och då nästan dör pga andningsuppehåll..ändå står hyfsat rakt vid min sida i vått och torrt
Harry..ja ni vet vad Harry betyder för mig vid det här laget..
Han är morfars egna lilla pacemaker som gör att morfar kämpar på i motvindar som ibland når upp i orkanstyrka!
Becca och Jakob som alltid ställer upp när jag och Pillan behöver hjälp.
Lilla Ailyn och Ebba som då och då hälsar på oss trots att dom bor 20 mil bort..
Jonte som trots att han har fullt upp med att dricka sprit och jaga fruntimmer på helgerna då och då offrar en helg för att hälsa på oss..
Undrar hur det hade gått med allting om jag hade varit själv?
Antagligen helt åt helvete
Lilla Ailyn och Ebba åkte för en stund sen…ljudet från små klampande fotsteg och det ständiga bubblet från hennes mun har bytts ut mot tystnad..
Men så ser livet ut..för även om du vill att det roliga aldrig ska ta slut så kommer verkligen förr eller senare ikapp dig..och det blir vardag igen med allt som det innebär.
Men trots att det känns lite tomt nu..så vet jag att om bara några timmar så kommer jag sitta med ett leende och skrika det som lilla Harry ofta skriker..
-Heja Djurgårn!!
Ja för snart är det dags för årets sista hemmamatch för fotbollskillarna i Stockholms Stolthet som idag möter Göteborg..
Så i slutändan blir det nog en bra söndag ändå
Det svaga ljudet från radion som är inrattad på Mix Megapol och tangenter som oavbrutet trycks ner hörs uppe ifrån övervåningen när jag sitter nere i vardagsrummet och går igenom månadens svettiga fakturor med skakiga händer och svettig panna..
Ja idag jobbar lilla Pillefluskan hemifrån..så idag hörs det andra ljud än mina gasutsläpp inom godsets oändliga väggar..
Då och då kan jag höra Gry Forsells karakteristiska skratt mellan tangenttryckningarnas eviga pickande..
Pick Pick Pick Pick
Ibland ringer telefonen..radion skruvas ner..och Pillan får förklara för någon vad det är för regler som gäller i djungeln av lagar och paragrafer där ute i den riktiga världen..
Sen skruvas radion upp igen och pickandet fortsätter..
Igår hämtade jag min kompis Harry på hans arbetsplats som vissa kallar dagis.
Alltid när jag kommer och ska hämta honom så håller han på och joxar med något..
Igår så körde han runt på en liten skottkärra..ja han lekte nog att det var en lastbil som var på väg med ett lass grus någonstans misstänker jag.
-Harry!
Harry stannade upp och tittade sig omkring..
-Harry!
Nu såg han mig.
-Moffar!!
Harry sken upp som en brajare som precis hittat en halv fryspizza i soporna när han fick syn på mig
Harry släppte nu skottkärran och sprang fram till två fröknar och försökte förklara att hans morfar hade kommit..
-Min moffar här! Sa Harry om å om igen.
Fröknarna tittade bara på honom och fortsatte sen sin diskussion som om inget hade hänt.
När jag nu var framme vid grinden så gav Harry upp sina förklaringsförsök för fröknarna och sprang det fortaste han kunde rakt emot mig..han skrattade samtidigt som han ropade: -Moffar!
Jag blir ofta lite tårögd..ja av lycka alltså..när jag träffar lilla Harry.
Han blir så glad när man dyker upp!
Och lika glad som Harry blir av att träffa mig..ja lika glad blir jag av att träffa Harry.
Vi är ett bra team jag och Harry
Igår tittade jag på den nya svenska serien”Koka Björn” med Gustaf Skarsgård i huvudrollen..
Den var sjukt bra!
Jag sträckkollade alla avsnitt på en gång!
Spännande och vissa stunder riktigt brutal..ja jag fastnade direkt!
Pillan däremot..hon somnade i början av avsnitt 2..
Nä hon fastnade inte
Om ca en månad så börjar den där mysiga tiden igen..jultiden.
Första Advent då det ska tändas ljus och mumsa pepparkakor..
Julkalenderns första lucka ska öppnas och förhoppningsvis så har jag fått upp julbelysningen ute på ägorna som då också ska tändas..
Ja samtidigt som det för vissa är en hektisk tid så är det för andra en mysig och varm tid..
Men så är det ju med allt..
Olika tider på året uppskattas olika av olika människor.
Och det förstår jag verkligen.
Jag tror att många människor tycker julen är den jobbigaste tiden på året..
Det är den tiden då den inte alltid självvalda ensamheten gör som mest ont..
Minnen från forna jular som firades med famil och släkt spelas upp framför dina ögon..du ler när du tänker tillbaka..
För att i nästa sekund..när du inser att det aldrig kommer bli så igen..känna en enorm tomhet och sorg..
Dina forna magiska jular är nu utbytta mot ett firande på ett ålderdomshem där din bordsgranne kallar dig för olika namn varje gång ni ses..
Där den där stora julskinkan som du alltid lagade från grunden hemma i ditt kök som du aldrig kommer att få återse..nu är utbytt mot en fabrikslagad liten torr skinka som är inköpt på extrapris i någon lågprisbutik en bit bort..
Trots att du är övergiven och tvingats in i situationen du nu lever i..så försöker du ändå hålla hoppet uppe och försöker skämta och skratta med bordsgrannar och personal..
Men samtidigt som du vet att det aldrig kommer bli som det en gång var så ger du inte upp..du är inte en sån person som ger upp..
Dina barn och barnbarn som hälsar på dig alldeles för sällan..(ja vissa av dom har inte ens hälsat på dig där på ditt nya hem)..ger dig ändå på något vis kraft att orka med dagarna.. det är tack vare dom som du fortsätter att leva..
-Moffar rulla?
-Va?
-Moffar å Harry rulla kakor?
Ja det tog några sekunder innan jag förstod vad Harry menade.
Harry ville rulla pepparkakor när han kom till morfar och mormor i lördags.. och naturligtvis så rullade vi pepparkakor
Författare: Håkan