Hon skulle få ett nytt liv och Lily försökte föreställa sig hur det skulle komma att se ut. Hon försökte vara öppensinnad och inte avfärda det hon skulle ställas inför. Tyckte att hon inte hade så stort val. Hon kunde ju inte känna något annat än tacksamhet för hjälpen hon skulle få. Hon hade blivit både hemlös och arbetslös. En ryggskada hade gjort att hon inte kunnat jobba och efter ett tag förlorat jobbet och efter ytterligare en tid blivit vräkt från sin lilla lägenhet då hon inte haft råd att betala hyran.
Hon vet inte om det var ödet eller bara ren slump när hennes väg korsade deras igen. Hon hade träffat dem vid olika tillfällen men inte lyckats knyta några varaktiga vänskapsband med dem.
Nu stod de ändå här och erbjöd henne att flytta in i ett kollektiv som de startat ett antal år tidigare. Ingen drömtillvaro direkt men bra mycket bättre än att tillbringa sina dagar i rännstenen tänkte Lily och så tackade hon ödmjukt ja till deras erbjudande. Visst hade det förekommit konfrontationer mellan dem men hon ville lämna det bakom sig. Ja hon ville rent av begrava det som varit. Hon ville helt enkelt gå vidare i livet även utan att veta vart det skulle föra henne. Enda farhågan för henne är ifall hon blir tvungen att befatta sig med personer som lade sig i andras angelägenheter och att hon skulle bli självdestruktiv igen som hon periodvis tidigare blivit.
De gör en överenskommelse med varandra. Man skulle kunna kalla det en avsiktsförklaring. Lilys avsiktsförklaring där hon lovar att efterleva regler och annat som avtalats.
Hennes ryggskada hade nästan läkt men hon skulle ta det lite lugnare så att ryggen skulle bli helt bra. Men efter det tänkte hon dra sitt strå till stacken. Hon skulle göra rätt för sig.
De kör ut henne på landsbygden. Till en stor gård där de bedriver både jordbruk och skogsbruk. Där finns ett flertal byggnader utspridda över ett stort område. Där finns flera ekonomibyggnader men också vanliga bostadshus bland annat stora mangårdsbyggnader. Det är som ett eget litet samhälle. I en av mangårdsbyggnaderna ska hon bo men i ett eget rum. Hon tycker att det är skönt för hon vill inte ha så mycket umgänge med andra. Inte just nu i alla fall. Hon har tidigare i sitt liv haft problem med att interagera med andra människor. Hon har haft för många negativa erfarenheter av sånt och känner sig inte redo än för att försöka bygga nya relationer.
Hon blir glatt överraskad när hon stiger in i rummet. Det är nästan som en liten lägenhet. Utöver det stora sovrummet så finns det också ett litet sällskapsrum. Det är inte stort men rymmer en liten soffa och ett litet bord med två stolar bredvid fönstret och som man gott och väl kan sitta och äta vid. Hon får även ett eget duschrum med toalett. Det ända som saknas är ett kök. Det finns ett stort gemensamt kök i den stora byggnaden som liksom delar av byggnaden som består av större och mindre rum. I hennes del finns ytterligare två rum som är mindre än hennes. Merparten av de övriga rummen ligger på andra sidan köket och på övervåningen. Rent spontant kändes det bra för Lily att det var nära till köket och lika nära tillbaka till rummet igen om hon skulle känna att hon ville dra sig undan och vara för sig själv.
Lilys rum är som tur är möblerat. Lägenheten som hon hade bott i och blivit avhyst ifrån hade hon hyrt möblerat så hon hade inga egna möbler. Det enda hon ägde var kaffebryggaren och vattenkokaren och dem hade hon tagit med sig.
Hon installerar sig i rummet och börjar göra sig hemmastadd. Hon tar också kontakt med sin kontaktperson. Han var förman och tillsynsperson på gården. Hon hade fått hans namn av personerna som hade kört henne dit. Han hette Walter och hon hittade honom efter att ha frågat ett par arbetare var hon kunde hitta honom. Hon hittade honom i hans kontor i den stora maskinhallen. Det var meningen att han skulle sätta henne i arbete. Walter var informerad om hennes ryggproblem och hon tilldelades därför enkla arbetsuppgifter. Hon skulle jobba några timmar om dagen i växthuset. Det kändes fullt rimligt för Lily. Hon skulle visserligen inte få mycket i lön men hade gratis logi och hon skulle få gratis lunch också varje vardag på jobbet. Hon inser att i just detta läge så fick hon vara nöjd med det.
Lily får ett positivt intryck av Walter. Han är av medellängd och i medelåldern men ser fortfarande bra ut. Han år fåordig men verkar också godmodig.
Redan nästa dag påbörjar hon sina arbetspass. Hennes arbetsplats är två enormt stora växthus där det odlas kryddväxter, grönsaker och exotiska frukter. Det mesta odlas i upphöjda odlingsbäddar och det skulle komma underlätta för Lily i hennes arbete. Hon hade fortfarande svårt att böja sig för djupt eller lyfta tungt. Gratis lunch ingick i arbetet och det skulle komma att räcka för henne. Hon skulle inte behöva äta middag så frukost och enklare kvällsmål skulle räcka alldeles utmärkt och det skulle inte bli så dyrt heller.
Lily höll sig mest för sig själv. Det bodde många på gården och hon hade också fått arbetskollegor men nöjde sig med att hälsa på de hon mötte. Hon ville inte verka otrevlig eller arrogant men ville heller inte vara inställsam och påträngande. Utöver hälsningar så hade hon inte sagt mycket överhuvudtaget till någon. Däremot hade husmor som skötte om kök och matsal tilltalat Lily.
– Jaha en nykomling till. Ja det är väl inte direkt högvinsten att hamna här. Hade du fattat klokare beslochut och ansträngt dig lite så hade du inte behövt hamnat här eller hur kläckte husmor ur sig.
Lily svarade inte. Tyckte bara att husmor var oförskämd. Hon visste väl inte hur Lilys liv sett ut och vad hon gått igenom. Hon hade minsann ansträngt sig men haft otur. Men för att vara riktigt sanningsenlig så hade Lily inte varit tillräckligt duktig utan misslyckats med det hon föresatt sig men hon hade i alla fall gjort ordentliga försök att faktiskt bli något. Hon tyckte inte att husmor verkade speciellt trevlig och bestämde sig för att inte inlåta sig för mycket i något med husmor. Annars var det väl inte några större problem för Lily. Hon ville inte ha så mycket kontakt med övriga på gården och de verkade till största del acceptera det. Det var ingen som försökte konfrontera henne för hennes avståndstagande för det var exakt vad hon gjorde. Hon hade rest murar runt sig och tänkte inte släppa in någon innanför så hon höll de andra på avstånd men så länge hon inte var otrevlig mot någon så lät de henne vara.
Hur det än låg till med den saken så blir Lily med tiden närmare bekant med ett par andra personer. Det är kollegor till henne som hon börjat prata allt mer med. Det är Beatrice som också jobbar i växthusen. Beatrice var något längre än Lily och hade långt blont hår. Sedan var det Thomas som jobbade som mekaniker. Han hade blont hår och lite välansad skäggväxt och var normallång med normal kroppsbyggnad. De var båda trevliga tyckte Lily. Till en början umgicks de mest på jobbet och åt lunch tillsammans. Efter att viss tid hade förflutit så började de umgås även på fritiden. De bodde alla tre i samma hus så det var väl i längden ofrånkomligt att det skulle bli så.
Tiden gick snabbt och ett halvår senare hade Lilys vänkrets utökats med ytterligare två personer. Det var en ung tjej med kastanjebrunt hår och grönbruna ögon. En smal nästan mager tjej som hette Anna och så hennes äldre bror Andy. En kille med mellanblont hår, kort skäggväxt och något längre än medellängd. Han var ganska vältränad men hade några trivselkilon för mycket men annars ganska stilig. Anna och Andy hade börjat besöka deras huslänga allt oftare det senaste halvåret men hade bott i området ett flertal år. De bodde annars i ett eget lite mindre hus. Ett hus de betalade hyra för. Att de hade råd med det berodde på att Andy hade ett välavlönat jobb i den närmaste staden men ville ändå bo i det stora lantbrukskollektivet. Han kände många där och så kunde han erbjuda sin syster ett bättre och större boende. Anna jobbade i de olika djurstallarna. Det var verkligen inte det bästa jobbet men han såg i alla fall till att systern kunde bo bättre. Andy och Anna besökte alltså Lily och hennes vänner. De gillade varandra. Tyckte att de var trevliga, lättsamma och enkla att umgås med. De brukade ta kvällsfikorna tillsammans. Det anordnades lite olika sammankomster i en stor festlokal på området. Man skulle kunna säga att det ibland var riktiga fester som anordnades av ledarna. Ledarna som startat kollektivet och bestämde reglerna. Det var deras sätt att visa uppskattning för medlemmarna som bodde där. Lily tyckte att det var schysst av ledarna att ordna fester åt dem men var själv inte så intresserad av att delta i dem. Hon hade ännu inte lärt känna alla i kollektivet och de var många så hon kände för stor osäkerhet. Hon var ju trots allt rätt så introvert av sig. Dessutom så hade hon inga fina kläder att ta på sig. Det hade hon inte haft råd att köpa. Hon skulle inte känna att hon var till sin fördel i sina gamla slitna kläder så hon föredrog att stanna på sitt rum när de andra gick på fest. Men helt ensam brukade hon inte vara varje gång det var fest. Ibland höll Andy henne sällskap. De brukade ha trevligt vid dessa tillfällen. De kunde prata om allt möjligt och ibland spelade de kortspel eller något annat spel. Men Lily tänkte inte avstå från festandet för alltid. Hon ville egentligen också gå på dem men behövde bara bli lite mer redo för det.
Lily kunde märka att Andy visade ett intresse för henne som verkade sprunget ur mer än enbart vänskap. Det var något som Lily kände sig obekväm med. Hon själv hade inga sådana känslor för honom. Visst tyckte hon bra om honom och ville gärna umgås med honom men hon var bara intresserad av att ha honom som vän. Hon var inte det minsta attraherad av honom. Det blir även ett dilemma för Lily. Hon vill ju behålla honom som vän men vet inte riktigt hur hon ska gå tillväga. Förr eller senare så måste hon ju avvisa honom på riktigt och då kanske hon samtidigt förlorar honom som vän. Hon är medveten om att det finns en betydande risk att det kan sluta så. Hon hoppas ändå att det inte ska gå så långt.
Tillvaron krånglade till sig för Lily. Hon kunde känna Andys intresse för henne växa sig starkare. Han försökte närma sig henne allt mer. Hon försökte hålla lite distans till honom. Gled undan när han kom för nära. Det var tydligt att han ville bli mer intim med henne. Hon bestämde sig för att inte tillbringa festkvällarna ensam med honom längre. Började skylla på huvudvärk eller illamående för att slippa vara ensam med Andy. Hon ville istället vara helt ensam med bara sig själv. Hon förstod såklart att hon inte kunde skylla på det varje gång. Det är nu hon väljer att följa med Beatrice och Anna på festerna men brydde sig inte om att klä upp sig. Hon hade insett att det fanns fler som struntade i det så hon gick på festerna i sina jeans.
Och så kom det sig att Lily började festa de kvällar det anordnades fest eller annan form av samkväm. Nu var det inte jätteofta det hände till Lilys lättnad. Det hände väl nån gång varannan månad. Det räckte mer än väl för henne. Hon gillade ju inte att festa runt så mycket. Hon gjorde det bara för att slippa vara ensam med Andy. Hon ville inte uppmuntra honom på något sätt och ge honom falska förhoppningar. Hon fick helt enkelt gilla läget som det blivit.
På festerna höll hon sig gärna lite i skymundan. Hon ville inte väcka någon uppmärksamhet. Det gick faktiskt riktigt bra. Det fanns en hel del snygga människor på dessa fester. Både män och kvinnor så ingen la direkt märke till Lily men hon var inte ledsen för det. Hon gillade att hålla låg profil. Det fanns andra som ville utmärka sig. Ja mest kvinnor då och Lily tänkte inte göra något för att ändra på det. Det var inte många som ens lade märke till henne så hon gav inga bestående intryck för någon av de övriga personer.
I själva verket så behövde nog inte Lily vara med på så många fester trots allt. Det brukade gå mellan en till två månader mellan dessa fester och under den ljusare delen av året valde hon gå på långa skogspromenader och lägga sig tidigt så sammantaget var hon kanske på tre-fyra fester under året som gick. Oavsett så kom hon ändå lära känna fler på kollektivet men hon släppte dem inte allt för nära inpå livet. Hon byggde absolut nya bekantskaper men tillät det inte att växa till alltför nära vänskap. Det var så hon ville ha det och trivdes bäst med.
Det hade förekommit smärre konfrontationer och små konflikter men det hade aldrig urartat eftersom Lily inte ville verka provokativ utan valde att vara undfallande och eftergiven. Hon ville inte ha några bråk och visste att det då snabbt skulle lugna ner sig och andra skulle lämna henne ifred och hon kunde gå vidare i livet utan större problem. Hon ville inte falla tillbaka till det självdestruktiva beteende som hon ibland tidigare i livet hade gjort. Så att hon inte skulle behöva bry sig speciellt mycket om det efteråt och inom en inte alltför avlägsen framtid kunde hon nog helt lämna det bakom sig. Ja och så var hon ju tvungen att hålla sig till sin avsiktsförklaring och i den tilläts inga bråk av något slag.
Andy, Beatrice och Anna betraktade nog henne däremot som nära vän men sanningen att säga var att Lily inte vågade lita på någon. Sina innersta känslor och tankar behöll hon för sig själv. Hon berättade aldrig sånt om sig själv som kunde bli skvaller eller utnyttjas mot henne. Nä sånt höll hon för sig själv. Det var något som tidigare erfarenheter i livet hade lärt henne.
Allt går inte riktigt som tänkt för Lily. En del av hennes nya bekantskaper verkar irritera sig på hennes ovilja att bemöta och försöka tillbakavisa påståenden som ibland är helt osanna och påhittade. Lily väljer bara att tiga när de är påträngande och konfronterar henne för hon vill inte ha något bråk.
Hon går istället till sin arbetschef och ber om fler arbetspass. Det blir hennes sätt att lösa sitt problem för på jobbet får hon åtminstone vara ifred. Det var något som varit helt otänkbart ett år tidigare. Då ville hon inte jobba mer än vad som absolut krävdes för att ekonomiskt säkra tillvaron. Nu skulle hon jobba mer för att skydda sitt psyke. Tursamt för Lily är att hennes kollegor är trevliga och respekterar hennes integritet och hennes gränser och ger henne utrymme. Likaså är hennes chef Walter förstående och inte alls dömande utan tvärtom stödjande. Hennes ryggproblem hade dessutom gått över några månader tidigare innan hon bad om fler arbetspass så hon skulle lätt orka jobba mer.
Som tur är så hade också Andy gripit in enstaka gånger och tagit hennes parti. Det hade dessbättre inte behövts så ofta men Lily var glad för det lilla. Hon hade dessvärre märkt att Andy på ett subtilt sätt verkat vilja ha en slags gentjänst för sina räddande insatser. Det hade ytterligare bidragit till hennes beslut att jobba än mer. Ibland blev arbetsdagarna ganska långa så hon orkade inte med något umgänge efteråt. Hon ville bara vila då och få vara ifred från alla. Hon märker dessutom att Andys engagemang för henne till slut hade börjat minska. Hon är lättad över det för det var ju det hon hela tiden velat uppnå.
Under en lång tid är det mesta lungt och skönt för Lily och de flesta har tappat intresset för henne. Det är väl bara Andy, Beatrice och Anna som fortfarande umgås och pratar med henne i lagom stora doser. Det har medfört att hon återgått till att jobba färre timmar. Men hon umgås inte mer än tidigare med några andra. Hon vistas istället mer i naturen. Ibland själv men det händer att hon gör det även med andra. Vid dessa tillfällen kan hon rensa sitt huvud från störande intryck och tänka efter vad som verkligen är viktigt och meningsfullt för henne.
Men säg den lycka som varar. Nä den gjorde inte det för Lily heller. Förändringens vindar växer sig starka och för med sig händelser som är mindre angenäma för Lily.
Det började med att Andys syster Anna träffat en kille och de hade förlovat sig. Annas kille bodde inte i kollektivet utan i en närbelägen stad. Anna skulle flytta bort från dem och flytta ihop med sin kille där han bodde.
Det var lite tråkiga nyheter för Lily för hon tyckte bra om Anna och så kom en nyhet till. Kollektivet växte och många människor sökte sig dit. Ledarna hade beslutat att bygga ett nytt hus så att än fler kunde flytta till dem. Men det skulle ju ta ett tag så de som ville till dem skulle få vänta en tid innan det kunde bli verklighet. Men det fanns en person som det var akut med. Det var en ung kvinna som var gravid och som föräldrarna sparkat ut. Kvinnan var hemlös och behövde omgående någonstans att bo. Det var en händelse som fullständigt skulle förändra tillvaron för den unga kvinnan men också för Lily och det var inte i en positiv riktning men det var hon fortfarande ovetande om.
Ledarna hade sökt upp Lily för att prata med henne. Hon undrade naturligtvis vad de ville henne. Hon hade stor respekt för dem. De hade oinskränkt makt över henne. Ja det var så det kändes för Lily.
Det var ena ledaren som hette John som först tog till orda. Utan några omsvep förklarade han att hon inte kunde bo kvar i sitt rum. I sitt rum som hon hade gjort så mysigt och trivsamt. Hjärtat sjönk på henne. Varför kunde hon inte få bo kvar. Hon förstod inte och kände sig förvirrad. Vart skulle hon nu ta vägen. Det fanns ju inga andra lediga rum.
Den andra ledaren som hette Michael säger inget utan sitter tyst och studerar henne noggrant. Han ville se hennes reaktion.
Lily känner sig lamslagen. Det här hade hon inte väntat sig. Hon känner sig både överrumplad och lamslagen.
– När måste jag flytta frågade hon.
– På en gång svarade John.
– Men jag måste väl få tid på mig att hitta något annat att bo i.
– Det är redan ordnat så det är bara för dig att flytta ut.
– Nä jag har ingen annanstans jag kan flytta
– Du hör väl vad jag säger. Vi har ordnat det åt dig.
Lily stirrar klentroget på honom. Vad menar han for genom hennes huvud.
Den andra ledaren Michael tar nu till orda.
– Du vet kanske att Anna flyttat
– Ja det vet jag svarar hon
– Då vet du väl också att det bara är Andy som bor i huset nu.
Lily börjar nu ana vad som är i görning och vart samtalet skulle leda..
– Ja det har jag förstått säger hon lite tonlöst.
– Trodde väl det. Det har blivit en ledig plats som någon annan kan flytta in i. Vi har pratat med Andy och han tyckte att du kunde flytta in hos honom.
Det kändes som att hela hennes tillvaro höll på att rasa samman. Det var ju det absolut sista som hon ville. Hon tänker febrilt och samlar sig sedan. Hon vill inte motsätta sig sina ledare. De brukade veta hennes eget bästa innan hon själv visste. De var det sista hon ville, att vara omedgörlig, så därför accepterar hon det som de erbjuder.
– Ja vi vill ju inte tvinga dig till något. Du kan ju leta efter ett ersättningsboende själv om du vill. Vi kommer inte att hindra dig.
De visste så väl att hon inte hade en chans att hitta ett annat boende så snabbt. Hon skulle bli tvungen att göra som de sa eller bli en hemlös uteliggare.
– Vi hade helst sluppit göra så här hoppas jag du förstår men det finns en person med större behov av ditt rum än vad du har. Hon väntar barn och i större behov av till exempel eget badrum. Jag utgår ifrån att du själv inte är i samma tillstånd.
– Nä jag väntar inte barn och om ni tycker att det är bästa lösningen så flyttar jag väl då säger hon med tydlig besvikelse i rösten.
Han påminde henne också om överenskommelsen som de hade med varandra. Hennes avsiktsförklaring.
– Vi är glada och tacksamma för att du hanterar det här så förnuftigt. Men det blir väl inte några problem för dig. Du och Andy står väl ganska nära varandra. Det var han som föreslog att du kunde flytta in hos honom.
– Ja vi är vänner med varandra men mer än så är det inte svarade hon avmätt.
Hon ville verkligen inte flytta in hos Andy men höll god min.
– Jag kan flytta in hos honom men har ett önskemål. Jag vill ha eget sovrum och badrum fortsatte hon.
– Det är nog inget problem. Du kan överta Annas rum. Hon hade ett stort sovrum, badrum och walk in closet. Du får mer utrymme så det kan bara bli bättre för dig.
Hon svarar inte men har redan bestämt sig för att göra som de ville. Hon varken ville eller orkade argumentera mot dem men hon kände ett inre tvivel i det tysta. Det här gick stick i stäv med hennes önskemål och förhoppningar. Hjärtat sjönk i hennes bröstet.
Så hastigt men mindre lustigt bestämdes det att hon skulle dela boende med Andy. Det var egentligen den sista personen som hon ville bo tillsammans med. Hon kände sig skärrad inför det faktumet. Hon undrade vilka baktankar Andy hade haft när han föreslagit henne som inneboende hos sig. Hon kunde bara hoppas på att han inte förväntade sig något som hon omöjligt kunna gå med på. Hon undrade också vilka tankar och förväntningar ledarna hade på det här arrangemanget. Hon ville helst inte tänka på det. Det spelade kanske inte så stor roll. Efter att ha tänkt efter så inser hon att hon nog hade kummat flyttat in hos nästan vem som helst bara hon fick eget sovrum. Men det gällde ju såklart bara om det var hennes ledare som bad henne flytta.
Redan dagen därpå fick hon flytta men tog med sig sin kaffebryggare och vattenkokare i flytten. Hon är rädd att hon mest kommer att sitta på sitt rum och ville kunna brygga sitt kaffe eller tillaga te på rummet. Då skulle hon inte behöva använda köket för där skulle nog Andy rätt ofta uppehålla sig.
En ny fas började för Lily. Det första hon gör är att ändra sitt arbetsschema. Hon har förstått att Andy har avancerat på jobbet och fått mer i lön och ansvar men också utökade arbetstider. Han åker oftare på tjänsteresor. Minst några gånger i månaden och då är Lily själv i huset. Därför vill hon stanna hemma mer på vardagar när Andy jobbar och själv jobba lite mer på helgerna när Andy är ledig.
Tiden går och det kändes väl lättare vart efter dagarna gick men Lily kunde inte skaka av sig den subtila känslan av obehag. Hon känner sig alltjämt något besvärad av den påtvingade närheten till Andy. Hon hade lite dåligt samvete för att hon kände så. Andy hade trots allt betett sig exemplariskt hela tiden. Han hade inte försökt göra några närmanden mot henne. Han respekterade hennes gränser och hade inte försökt överträda dem en enda gång. Hon kunde till sist börja slappna av. En annan sak som hon hade lagt märke till när det gällde Andy var att han förlorat ett antal kilon och börjat se riktigt stilig ut. I och för sig hade han varit stilig tidigare också men hade nu fått ett ännu mer fördelaktigt utseende. Lily tänkte att han skulle bli en perfekt partner för någon men tyvärr inte för henne. Det var nästan så att hon önskade att hon kunde ha känt något slags intresse för honom men det uteblev. Som läget var så fanns det ingen alls i kollektivet som hade väckt några varmare känslor hos Lily men hon misströstade inte. Hon fokuserade istället på jobbet men också på fåtalet vänner som hon hade.
Ett halvår hade förflutit när ytterligare en förändring infann sig. Två nya personer hade flyttat in i Andys hus och alla fyra sovrummen var nu upptagna. Flera medlemmar hade flyttat till kollektivet och en av dessa hade flyttat in hos dem. Det var en mörkhårig kille i 25-års åldern som verkade trevlig. Den andra som hade flyttat till dem var Lilys vän Beatrice. Tillvaron för Lily hade plötsligt förändrats till det bättre och ingen var gladare över det än hon. Hennes relation med Andy blev också bättre. Hon kände att det blev mer lättsamt mellan dem när hon inte längre kände någon större press på att vara trevlig och tillgänglig. Det blev rent av ganska trivsamt för Lily den närmaste tiden.
Lilys tillvaro hade blivit mer stressfri och hon vågar ta för sig mer av livet. Hon hade minskat ner på jobbet och hade inte längre långa arbetsdagar eller helgarbete. Hon hänger med på fler fester och hennes umgänge med Andy känns mer otvunget. Ja hon börjar trivas riktigt bra och känner sig bekväm med livet men håller sig fortfarande mest med sina vänner.
Hon roar sig mer än hon gjort tidigare och har börjat klä sig lite finare. Det betydde bara att hon inte jämt hade jeans på sig. Hon hade haft råd att ta bussen in till stan för att köpa lite nya kläder. Hon hade haft råd med det för att hon senaste året jobbat mer och på det sättet tjänat mer pengar samtidigt som hon knappt kostat på sig något. Hon hade gått på festerna som en helt ny människa uppklädd och allt. Nu hade andra börjat lägga märke till även henne. En annan person som fick än mer uppmärksamhet var Andy. Ja mest från motsatta könet då. Lily blev till en början lite förundrad över det. Hon undrade vad hon egentligen missat under så lång tid. Det fick henne att studera Andy mer noggrant än vad hon gjort tidigare. Jo nog såg han bra ut och det på ett riktigt manligt sätt och så hade han ett fantastiskt bländande leende. Lily kunde inte begripa att det hade undgått hennes ögon så pass länge. Hon gissade att det varit hennes sinne som varit blockerat under den tiden och som hindrat starka känslor att göra sig gällande. Kunde det vara så att de så sakta börjat komma upp till ytan igen. Ja så var det kanske. Efter så många år som hon inte hade kunnat känna något sådant. Tiden fick väl visa hur det låg till med den saken. Kanske skulle hon också till slut våga känna något. Det fick liksom bara bli som det blir resonerade hon.
Efter ytterligare en tid så är hon tvungen att inse att det som hon så länge trott aldrig skulle ske ändå hade skett. Ett intresse för Andy hade börjat växa inom henne. Hon hade äntligen börjat se honom för vad han var. Han var hennes typ av man som hon föredrog utan tvekan. Det hade uppstått något annat också. Det hade inte undgått Lily att flera andra kvinnor öppet visat sitt intresse för Andy och att han själv visat intresse för några av de kvinnorna. Lily hade lite svårt att avgöra hur starkt och seriöst hans intresse för dessa kvinnor var. Det fick henne att känna lite ängslan. Hade hon genom sitt tidigare ointresse för Andy försatt sina chanser. När Andy varit som mest intresserad av Lily så hade hon avvisat honom som mest. Hon känner besvikelse över att det kanske var på det sättet. Kanske hade hon ingen chans på honom längre. Emellanåt känner hon sig ändå hoppfull för så fort de ses så kan hon känna värmen mellan dem. Andra tillfällen skapar däremot tvivel. De två senaste gångerna de hade haft samkväm och mingel så hade Andy verkat ointresserad av Lily på ett nytt och oroväckande sätt. Han hade istället valt andra kvinnors sällskap. Lily vill först inte dra förhastade slutsatser av det. Hur det verkligen låg till med det skulle väl visa sig förr eller senare.
Efter ett par veckor skulle Lily få klart besked. Ett nytt mingelparty anordnades. Lily såg fram emot det. Hon hade inhandlat en ny klänning. En ärmlös mörkröd klänning som satt bra på henne. De brukade samlas hos henne och Andy innan de skulle fortsätta till festen. Just den gången är det Andys goda vän Gabriel som först dyker upp. Förklarar att Andy var tvungen att jobba över lite och skulle komma senare. Gabriel är en snygg man i mörkt kortklippt hår utan skägg. Han är välbyggd samtidigt som han ger ett smidigt intryck. Lily hade träffat honom några gånger tidigare och tyckte bra om honom. De två kom att göra sällskap till festen efter närmare en timme. När de kom fram och går in i huset ser de att Andy redan är där men han är inte ensam. Bredvid står två kvinnor. Två gudinneliknande kvinnor. Så vackra med stor byst och i allt övrigt perfekta kroppar. Lily inser nu sitt tillkortakommande och sin förlust. Hon vet att hon förlorade just i det ögonblicket. Det var inte ens någon mening att ta upp kampen. Hon skulle aldrig kunna vinna mot dessa kvinnor. Lily är fortfarande i sällskap med Gabriel och hon frågar honom vilka kvinnorna är. Det är kollegor och nära vänner till honom svarade Gabriel. Hon känner hjärtat och blodtrycket sjunka. Andy måste känna dem väl eftersom han tagit med dem till festen.
Det var inte vad hon hade förväntat sig av kvällen och känner sig besviken och beklämd. Inser att hon antagligen fick skylla sig själv eftersom hon inte varit direkt tillmötesgående mot Andy. Att det blivit försent att göra sig gällande och tillgänglig. Ja det var väl bara att acceptera faktumet att han hade fastnat för en annan kvinna och valt henne.
Gabriel känner av hennes plötsliga nedstämdhet och stannar vid hennes sida. Frågar hur det är med henne. Lily försöker visa upp en sida av likgiltighet men Gabriel kan se rakt igenom henne.
– Ja men gå fram till honom då uppmanar han henne.
– Varför då. Jag vill inte tränga mig på och störa svarade hon förvånat. Undrade varför han sa så. Hon hade inte berättat för någon om sina nyväckta känslor för Andy. Hade istället dolt dem så gott hon kunde.
– Äh kom igen nu. Tror du inte att jag skulle ha märkt det. Att du gillar Andy.
Hon sa inte emot honom. Säger istället.
– Jag vet mina begränsningar. Jag har ingen chans mot de där. Dom där uppumpade sakerna.
Lily kunde inte låta bli att jämföra dem med sina egna små bröstet.
Gabriel ler lite åt hennes ord. De lät lite kul när det sades men säger sedan:
– Det vet du ju inte förrän du har provat.
– Jag vet nog när jag inte kan vinna. Jag skulle bli förloraren i den kampen.
– Har du så låg tro på dig själv
– Jag har väl det och tänker inte ta reda på om det stämmer. Har haft tillräckligt med motgångar i mitt liv och vill inte ha en till.
– Jaja gör som du vill. Det är ju din förlust. Jag lovar att inte ta upp det igen säger han och inget mer om det blev någonsin mer sagt.
Hon tänkte inte göra någon stor sak av det. Hon skulle helt enkelt tiga ihjäl det om det behövdes och låtsas som ingenting. Hennes känslor för Andy var så nya att de inte hade hunnit rota sig ordentligt. Det skulle vara lätt för henne att döda de spirande känslorna. Det skulle inte dröja länge innan allt var som vanligt igen. Hon väljer att se framtiden an med tillförsikt.
Gabriel finns fortfarande vid hennes sida. Hon ger honom tacksamhetens tanke. Hon väljer att ignorera Andy och hans damer. Hon håller sig till Gabriel som hjälper henne att skingra tankarna kring Andy. Hon känner sig ändå lite dränerad på energi av hur situationen har utvecklat sig och vill att de sätter sig på en soffa som står intill dem. Det som hänt har påverkat hennes humör och hon vill inte förstöra kvällen för Gabriel. Han visar stor omtänksamhet men hon vill att han ska tänka mer på sig själv och roa sig och ha kul. Hon gör ju ingen glad i den sinnesstämning som hon hamnat i. Hon bestämmer sig för att avsluta kvällen och går sedan hem till sig.
Nåja livet lyckas gå vidare för Lily trots motgången hon går igenom. Hon tvingas inse att Andy och en av kvinnorna blivit ett par. Lily är glad att inget mellan henne och Andy hann utvecklas till något djupare. Till hennes lättnad kom Andy att mest hålla till hos Therese som hans nya kvinna hette. Det medförde att Lily och Andy inte kom att se varandra speciellt ofta. Det tog heller inte lång tid innan Lily började komma över sin förlust
Efter knappt ett år beslutar sig Andy för att flytta ifrån kollektivet. Han tänker flytta ihop med Therese. Vid det här laget har Lily kommit över sin hjärtesorg som i ärlighetens namn aldrig var särskilt stor.
Lily och Andy skulle efter det inte ha något med varandra att göra och det var helt ok för Lily.
Ledarna träder in i Lilys liv igen. Anledningen är det förändrade läget i kollektivet. En av förändringarna är att Beatrice har blivit ett par och flyttat in hos den andres rum. Den mörkhåriga killen som hette Dennis. En annan förändring är att det flyttat in en ny kille eller snarare man flyttat in hos dem. Mannen var närmare trettio år gammal så i Lilys ögon var det en vuxen man. Det var en slätrakad man med rödlätt hår och med en aningen intetsägande personlighet. Det var inget som väckte Lilys intresse. Han hette Victor.
Ledarna tyckte att Lily och Victor gott kunde bli ett par. De var lite besvikna över händelseutvecklingen mellan Lily och Andy. De hade hoppats på att de skulle hitta varandra och bli ett par. Då hade Andy stannat kvar hos dem. I deras ögon var Andy en suverän person som de gärna hade fått behålla inom kollektivet. De hade hellre sett att Andy hade stannat än att Lily gjorde det. De värderade definitivt honom högre än Lily. Det var hon pinsamt medveten om.
Nu tyckte de att det var hög tid för henne att stadga sig. Att hon skulle hitta någon hon kunde bilda familj och skaffa barn med. De hade redan utsett en lämplig partner åt henne. De tyckte att Victor skulle vara perfekt för henne.
De ansåg att hon blivit ett oroselement i kollektivet. Det var tvunget att upphöra och gjorde det snabbast om hon bildade familj. De ville egentligen inte ha singlar i kollektivet. Det var väl ok när de fortfarande var ungdomar men inte när de blivit vuxna. Det skapade bara spänningar i kollektivet med enstaka singlar bland de etablerade paren. De ansåg att Lily vid det här laget var helt vuxen.
Lily höll god min trots att de satte press på henne. Hon tänkte inte motsätta sig deras vilja. Hon ville vara medgörlig och samarbetsvillig. Tänker på sin avsiktsförklaring. Där hade stått att det var önskvärt att leva i tvåsamhet. Att bilda familj och skaffa barn. Hon säger att hon absolut kan tänka sig att slå sig till ro tillsammans med Victor men att de nog inledningsvis skulle ha egna sovrum precis som hon och Andy hade haft.
– Men vi förväntar oss bättre resultat än från förra gången säger John. Han ansåg att det behövdes fler barn i kollektivet.
– Jag vill bara lära känna Victor bättre innan vi går vidare och skaffar barn svarade Lily.
– Ok jag ska prata med Victor hur det kommer att bli. Ni kommer att få hela övervåningen för er själva så inget kommer att störa er. Inget borde hindra er att bli ett par.
– Skulle väl underlätta om vi fick känslor för varandra säger Lily i ett försök att slingra sig
– Det behövs ingen himlastormande förälskelse eller passionerad kärlek för att bli en familj. Det har många lyckats med innan dig så det är ingen ursäkt för att slippa undan svarade John kort och uppfordrande.
Lily svarar inte men inser att ledarna menar fullt allvar med sin önskan.
Hon tänker inte ifrågasätta något. Han har säkert rätt. Hon hade ju inte haft några känslor för Andy heller. Inte till en början men sedan hade de dykt upp helt oväntat. Kanske kunde det bli på samma sätt med Victor. Det kunde hon ju inte helt säkert veta. Nä hon skulle ge det en ärlig chans. Men hon undrade vad han menade med orosmoment. Hon själv hade inte upplevt att hon skulle ha varit ett sådant. Undrar om det berodde på att hon valde att jobba och hålla sig undan eller något annat. Hade hon varit störig på något sätt på festerna kanske men hon kunde inte komma på nåt sånt. Hon hade ju tvärtom undvikit bråk så mycket som möjligt. Det var konstigt och hon hade nog velat fråga om det men valde att låta bli.
Det hände flera saker i kollektivet. Händelser som var svårt att förstå sig på. I alla fall för Lily. En ung kvinna råkade ut för behandling som tyngde ner henne. Lily kände inte kvinnan så väl men hade åtminstone bytt några ord med den unga kvinnan under årens gång. På omvägar fick Lily höra ett rykte. Ett obehagligt rykte. Det sades att kvinnan hade gjort en abort. Det ska inte ha varit frivilligt. Nej hon hade utsatts för obegripligt stor press. Det sades att hon inte kunde föda barnet som var ett kärleksbarn. Det hade varit ett olämpligt förhållande som var helt utsiktslöst. Mannen som var fadern tillhörde inte henne. De var aldrig menade för varandra så därför kunde hon heller inte föda hans barn. Hon skulle inte kunna ta hand om barnet själv. Hon var för omogen och skulle inte vara tillräckligt kapabel för det. Lily tyckte att det var märkligt. Hela historien var märklig och lite absurd. Hon hade ju träffat och pratat med kvinnan några gånger och kvinnan hade verkat lika kapabel som vem som helst. Hon tyckte att de visat enorm grymhet i sin behandling av den unga kvinnan. Det hade sagts till kvinnan att alla inte behövde bli förälder. Om hon tyckte om barn kunde hon istället hjälpa andra föräldrar att ta hand om deras barn. Nä det var helt sinnessjukt tyckte Lily. Hon försökte leva sig in i kvinnans situation. Skulle någon försöka förbjuda och hindra henne från att skaffa egna barn inte fan skulle hon då vilja ta hand om andras ungar. Det var ju helt förnuftsvidrigt. Det skulle hon definitivt inte göra. Hon hoppas ändå att det kommer att lösa sig för den unga kvinnan och att hon på något sätt ska kunna gå vidare livet. Det gick också rykten om att det funnits ett helt annat syfte och målsättning när det gällde den unga kvinnan. Det var något Lily inte riktigt förstod och inte heller ville förstå eller veta.
Lily förstår att det inte kommer att bli lätt för kvinnan för Lily själv blev ju negativt påverkad av den hemska händelsen. Det kom ju att inverka även på henne så hur djupt måste det inte ha inverkat på den unga kvinnan.
Än märkligare blir det när de upplyste henne om hur viktigt det var att det föddes fler barn inom kollektivet. Men det var tydligen bara de i fasta förhållanden som skulle få skaffa barn. Hon tänkte på den gravida kvinnan som fick överta hennes rum. Hon hade inte heller haft någon man men var väl längre gången i graviditeten så att abort inte längre var ett alternativ.
Det var konstigt minst sagt. De levde ju ändå i ett fritt samhälle i ett fritt land. Lily lovade sig själv att aldrig ge efter för några påtryckningar av något slag förrän hon var helt säker på hur hon ville ha det och vilket slags liv hon ville ha. Det skulle ingen annan få bestämma åt henne. Inte utan hennes protester i alla fall. Fast vissa saker kan hon kompromissa om. En del saker kan hon göra avkall på. Saker som var hon ska bo och i vilken boendeform. När det gäller det och även jobb så är hon flexibel. Hon kan nöja sig med lägre kvalificerade jobb. Hon föredrar nästan ett sådant jobb. Hon tycker att fritiden är viktigare. Att den ska kännas meningsfull. Så hon är inte så nogräknad när det gäller vad hon jobbar med.
Men när det gäller valet av livspartner så vill hon ha mer att säga till om. Hon kunde egentligen vara inneboende hos vem som helst men hon ville inte dela sovrum och säng med vem som helst. Hon föredrog att leva ensam ett helt liv än att dela det en enda dag med fel person.
Lily tänker vara mer uppriktig, tydligare och ge klara besked i fortsättningen. Hon tänker inte göra på samma sätt som förra gången när hon höll sig undan från Andy. Hon ville inte jobba så mycket som hon hade gjort då. Inte ville hon fortsätta gå på långa skogsvandrinar heller. Hon ville inte tillbringa överdrivet många timmar i skogen som hon hade gjort. Nä hon skulle tala om för alla som ville lyssna vad hon ville och inte ville.
Det gick väl bra till en början. Eftersom hon inte uppmuntrande Victor på något sätt så uppförde han sig respektfullt och exemplariskt de första veckorna. Men så kom slutligen dagen när han gjorde ett närmande som gick över gränsen. Försökte krama henne lite för intensivt och var för påträngande. Lily kunde inte missta sig på vad han faktiskt ville. Hon förklarar att hon inte vill kramas på det sättet. Att hon inte hade tillräckligt starka känslor för honom. Därför skulle hon inte uppskatta det. Till hennes lättnad lyssnade han på henne och återgick till sitt respektfulla beteende. Det gick bra några veckor till men så gjorde Victor en framstöt igen. Den här gången ville han att hon skulle sova hos honom. Hon avvisade honom och förklarade att det inte skulle hända. Sa ganska hårt att det var otänkbart för henne för hon var inte alls attraherad av honom. Han accepterade hennes inställning men det var svårt för Lily att avläsa honom den här gången. Hon undrade om han den här gången verkligen godtog att han blev avvisad igen.
Lily hade inte känt sig attraherad av män eller killar på flera år. De sista som hon känt sig attraherad av hade satt den rådande ribban när det gällde män. Det hade lett till att hon sällan träffade män som väckte intresse, varma känslor eller åtrå hos henne och det gällde kvinnor också för den delen.
Hon tänker tillbaka på sitt tidigare liv. Hon hade fått ihop det med några killar men det hade inte varat länge. Antingen hade hon själv blivit dumpad eller så hade hon dumpat. Hon var tacksam att hon inte blev med barn med någon av dem. Hon hade ju inte velat bli fast med någon som med tiden tappade betydelse för henne. Hon skulle verkligen inte inlåta sig i något som hon inte var helt säker på var helt rätt för henne. Hon förblev hellre singel än gav sig in i något som senare skulle visa sig vara fel. Hon tänkte också på ödet för den unga kvinnan. Lily ville verkligen inte hamna i samma sits som den unga kvinnan hade gjort. Det var ytterligare en anledning till att inte ge sig i lag med vem som helst eller första bästa. Hon skulle verkligen se till att inte släppte någon nära inpå livet. Hon tänkte inte släppa in Victor och ingen annan heller.
Det är lugnt ett tag för Lily. Faktiskt under flera veckor. Lily börjar slappna av lite. Hon har märkt att hon varit lite spänd ett bra tag. Något som hon först inte tänkt på men nu när stressen började släppa inser hon att hon faktiskt varit spänd nästan hela tiden. Victor är respektfull och Lily är artig. Hon tycker att hon rent av är snäll. Det är lätt att vara snäll när ingen förväntar sig eller försöka kräva något av henne. Eller i alla fall inte visar det öppet.
Äntligen ska det ordnas med fest. Det ser Lily fram emot. Det var länge sedan hon hade så pass höga förväntningar som hon har nu. Mestadels beror det på att hon känt sig stressad och inte velat gå på de senaste mingelpartyna. Hon trodde att hon blev påverkad av det som hände den unga kvinnan men också att hennes situation med Victor hade påverkat. Det var hon säker på men nu kändes det bättre än på länge.
Aftonen började bra. Hon hängde mest med sina kompisar. Beatrice och ett par tjejer till som hon lärt känna. Hon avböjde när någon ville dansa. Kände ingen lust för det. Nöjde sig med att dricka ett par drinkar. Victor kom fram till henne. Hon märkte direkt att han också hade druckit och det mer än hon själv gjort. Han börjar prata med henne på ett sätt som fick henne att känna sig obekväm. I sin berusning överträder han gränserna och säger olämpliga saker. Hon vill gå därifrån men han tar tag i henne och lutar sig fram och lyckas nästan kyssa henne. Hon tar sig loss och skyndar sig därifrån. Hon är upprörd för han har förstört kvällen för henne. Hon orkar inte säga något utan går bara därifrån och lämnar festen. Jaha det var den kvällen tänker hon. Inte mycket kommer att bli sig likt efter det här. Ja det är vad Lily tror.
Det var ju ingen stor sak det var bara det att Lily blev lite trött på det. Hon försöker bara leva på sitt sätt och hon tycker att det varit anständigt men hade ändå stött på motstånd trots att det aldrig varit till skada för någon annan. Just det har hon blivit trött på.
Lilys och Victors relation blir lite kylslagen men de lyckas hålla det på en anständig nivå. Den är bara inte så vänskaplig längre. Lite tråkigt är det tycker hon men det är som det är. Hon vågar inte vara för vänlig längre för hon är rädd att det ska misstolkas men hon är i alla lägen artig och vill inte att några negativa känslor ska få råda. Hon vill inte anklaga eller kritisera honom för mycket. Det var ju trots allt inte en så allvarlig händelse. Att hon inte ville konfrontera honom kunde ju också bero på att hon helt enkelt inte ville prata så mycket mer med honom. Lily är väl mer eller mindre tillfreds med hur deras relation har utvecklats. Men nog känner hon en saknad och längtan efter att träffa någon som hon kunde vara mer tillmötesgående mot. Hon vet lika lite som andra vad som väntar i framtiden så hon fick väl hålla fast vid hoppet bara. Hon kunde ju inte göra så mycket annat. Om hon inte hittade den rätta skulle hon inte skaffa varken barn eller familj. Om hon inte kunde få leva med den rätta vid sin sida så föredrog hon att hellre leva ensam i alla sina dagar.
Tillvaron flyter på någorlunda bekymmersfritt för Lily. Hade kommit in i en vardaglig och sakta lunk. De var båda ganska lågmälda som om de inte ville störa varandra i onödan. Trots lugnet känner Lily att något långsamt håller på att förändras. Stämningen känns annorlunda. Det kändes som att en del börjat undvika henne. Hon vet inte om det är inbillning eller vad men hon tyckte att det pratades bakom ryggen på henne. Det tisslades och tasslades. Det börjar kännas obehagligt för henne. Hon undrade vad som stod på och varför det hände. Efter en tag får hon i alla fall veta att det skvallrades om hennes och Viktors förhållande. Det hade ju aldrig existerat ett sådant men de övriga i kollektivet hade levt i villfarelsen att de var ett par. Nåja det var väl bra att alla togs ur den och fick se verkligheten istället. Lily fick veta att det sades en del elaka saker om henne som om allt var hennes fel och som om det inte var nog så började Victor behandla henne på ett mindre trevligt sätt. Det började som små pikar men övergick så småningom till trakasserier. Inte så farliga till en början men blev värre med tiden. Victor tyckte att hon svikit honom men hon hade svårt att förstå det. Hon hade ju redan från början förklarat att det inte kunde bli något mellan dem för hon kände sig inte alls attraherad av honom. Han hade förstått men tyckt att hon på något sätt behövde straffas för det. Hon känner sig beklämd och blir alltmer nedstämd. Tycker att det är orättvist för hon kan ju gärna inte hjälpa att hon saknade de rätta känslorna för honom. Tillvaron försämras för Lily och hon mår allt sämre. Hon känner inget stöd från de övriga. Inte från någon inte ens från dem som hon betraktar som vänner. Jaha det var den vänskapen det. De drog sig hellre undan än kom till hennes undsättning. Det skulle hon inte glömma. Till slut kom hjälpen från ett lite mer oväntat håll.
Det fanns en person som uppmärksammade Lilys komplicerade belägenhet och faktiskt kom till hennes undsättning. Det var Walter, hennes chef på jobbet Han hade märkt att hon hade tystnat och blivit nedstämd. Han hade också hört ryktena och visste att det berodde på dem. Han lade ingen vikt vid det han hörde. Han kände Lily väl och visste mer om hennes liv än de flesta andra i kollektivet. De hade kommit varandra nära. Ja han var en av Lilys nära vänner. Han hade visserligen inte berättat så mycket om sig själv men lyssnat desto mer på Lily när hon berättat vad hon upplevt och det hade hon varit öppenhjärtlig med. Han utstrålade trygghet och Lily kände tillit för honom. Hon var övertygad om att han bara ville hennes bästa och inte ville försvåra hennes liv. Walter kom till undsättning på det sätt att han erbjöd henne att flytta in hos honom och hans fru. De bodde i en vanlig villa med inredd källare som det gick att bo i. Källaren låg inte så djupt. Man skulle kunna kalla den en sutteräng källare så den hade ganska stora fönster. Den var inredd som en hel lägenhet med kök och badrum och två rum. De hade hyrt ut den men den senaste hyresgästen hade helt nyligen flyttat därifrån så han hade tänkt direkt på Lily och hon behövde komma bort från sina destruktiva omständigheter. Han var rädd att det kunde sluta illa om hon bodde kvar i sitt nuvarande boende. Det var som en räddning från en högre makt tyckte Lily och var inte sen att tacka ja till erbjudandet. Hon tyckte att Walter var en räddande ängel för henne. Det enda hindret var att ledarskapet skulle godkänna det. De ville hålla sig underrättade om vad som hände i kollektivet och därför ville de godkänna alla större förändringar. De hade tyckt att det var en ganska stor förändring att Lily skulle flytta och lite besvikna var de väl för att Lily och Victor aldrig blev det par de hade hoppats på. Men de gav ändå sitt godkännande så Lily såg även dem som räddande änglar.
Lily är lättad och tacksam för att Walter på eget initiativ erbjöd henne hjälp. Hon har svårt att tigga eller be om hjälp men om någon erbjuder det så tar hon gärna emot den. Hon är glad att någon hörde hennes tysta rop på hjälp och hon hade inget emot den tacksamhetsskuld som uppstod i samband med det. Hon skulle inte tveka att betala tillbaka om det någon gång skulle bli aktuellt.
Hon inrättade sig i nya lägenheten. Det sågs väl inte med helt blida ögon av alla men ingen vågade opponera sig öppet eftersom hennes flytt fått godkänt av ledarskapet.
Hennes flytt gick så snabbt och plötsligt att ingen hann komma med synpunkter på det. Victor och hans vänner var väl annars de som kunde ha haft synpunkter men hade ju ändå inget att säga till om. De och framför allt Victor var såklart missnöjd med att inte fått säga sin mening om det men det var nu inget som Lily brydde sig speciellt mycket om. Ja inte alls faktiskt.
Lily trivdes rätt bra med sin tillvaro. Hon hade sitt jobb som hon trivdes bra med framför allt med sina arbetskamrater. Hon trivdes också bra med sitt boende. Nu bodde hon ensam och var nöjd med det. Under de senaste åren hade hon delvis fått anpassa sig efter andra. Det behövde hon inte längre och det gav henne en frihetskänsla som hon inte känt på länge. Luften kändes lättare att andas när hon inte hela tiden var tvungen att ta hänsyn eller rätta sig efter andra. Ja hon var nog lite enstörig av sig trots allt. Hon behövde inte så mycket umgänge med andra. Det räckte med de på jobbet och Walter och hans fru Wilma. Lily kom bra överens med dem båda och hälsade på hos dem någon gång i veckan. Det hände att de bjöd på mat också emellanåt. Ja man kan säga att livet till slut artade sig bra för Lily. Det enda som saknades var väl bara en pojkvän eller partner kanske man borde kalla det. Det var nu inget som störde Lily speciellt mycket. Det kunde hon klara sig utan men det fanns de som var av lite annan åsikt när det gällde det. Det skulle hon så småningom bli varse om.
Över ett halvår har gått. Ett smått sövande lugn råder i Lilys liv när ännu en förändring är på väg men som inte gjort sig påmind ännu. Hon får träffa sina karismatiska ledare igen. Mer än en gång har Lily reflekterat över att de verkar befinna sig på en alldeles egen nivå av mänskligheten. De och några till. Lily slår undan sina tankar. Att tänka på det vore ändå meningslöst
De vill diskutera deras överenskommelse. Lilys avsiktsförklaring. Det kan hon definitivt tänka sig att göra. Hon vill följa deras direktiv. Känner sig rent av angelägen att göra det. Det fanns en tid när det var en omöjlighet för henne. Omständigheter som periodvis gjorde det omöjligt men hon har nu övervunnit hindren. Det är hon övertygad om.
Senaste tiden har hon verkligen ansträngt sig för att vara samarbetsvillig. Om det inte har räckt så är hon beredd att bli ännu mer tillmötesgående. Hon skulle bli den de önskade och göra som de ville. Hon skulle anstränga sig för att nå dit och hon lovar sig själv att vara artigheten själv hela vägen. Lite motsägelsefullt kändes det för Lily. Att vara trogen och lojal mot någon som periodvis behandlat henne så hårt och känslokallt. Men det kändes ändå som det enda rätta för henne. Lilys ledare är ju trots allt de enda som hon skulle göra något sånt för och inga andra.
Hon svär trohet till sina ledare. Inser att hon med säkerhet kommer att behöva deras beskydd. Hon skulle ge sig till dem med kropp och själ om det krävdes och blev ombedd.
Författare: Leila